"Vissa lär sig av sina misstag, vissa av andras misstag..." Kan man säga så?

Det känns som att jag vet bättre efter detta dygn vad som är viktigt för mig och inte. Dem jag bor med här pratar om märkeskläder och modeller hit och dit som jag aldrig hört talas om. (Inte för att jag är insatt i märken/modeller så mycket.) Det är för ytligt för mig, vad bryr jag mig om att köpa ett par skor för 600 dollar när dem förmodligen ändå inte kommer att hålla bättre än ett par för 60 dollar... Eller vilken modell som ser bäst ut när alla ändå ser ut som vandrande skelett mer eller mindre? Det finns roligare saker i livet än att köpa dyra saker, även om jag tycker om att ha kvalité på de saker jag köper. Jag har nog aldrig mött så här ytliga människor tidigare.

Okej att man säger: -Jag förstår inte vem som vill köpa kläder på Walmart...
Inte okej att säga: -Dem som köper kläder på Walmart är fattiga!

För mig klingar dessa två meningar totalt olika. Hur uppfattar ni de? Jag kan inte se mig själv gå omkring och handla kläder på Walmart därför kan jag förstå den första meningen, men jag ser för det inte ner på någon som gör det och kallar dem fattiga. De kanske har något viktigare att prioritera, vem vet?!

En annan kommentar som slinkit ut här under det senaste dygnet är att Lanvin för H&M är för fattiga människor som egentligen inte har råd med märkeskläder.

Nä, nu ska jag lägga mig och sova :) Imorgon är det Thanksgiving. Så då får jag väl tacka för denna insikt jag fått; att jag vill ha mer i livet än dyra kläder, jag reser hellre ett varv runt jorden än köper märkeskläder för flera tusen kronor!